Var är vintern?

Det är dags för att börja frysa ordentligt nu men det händer ingenting på vinterfronten.
Vi är nu nästan i mitten av november och det har varit plusgrader i över sex månader nu.

När skall det vända och vi får någon fördel när motståndarlagen flyger eller tar tåget till Boden.

Man kan ju bara tänka sig följande scenario.

Motståndarna kliver av på Kallax i bakre utgången och solen lyser och du har 10+ samt höstens färger visar sig från sin bästa sida. Man kliver ut till den väntande bussen innan alla har fått sina väskor och småpratar innan man går ombord.

Resan till Boden blir en färgkaskad med många vackra minnen. Promenaden efter framkomsten lockar fram både skratt och leenden under dom 30 minuter man är ute och ser på Boden. Klädseln är både ledig och lätt med uppknäppta jackor.

Resan tillbaka är lika mysig där man tar en promenad upp till något matställe och sedan äter och kollar lite i skyltfönster. Sedan så tar man buss tillbaka och när mörkret lagt sig så kliver man på i bakre ingången och det fortfarande är plusgrader ute. Småpratet handlar om hur fint det var i Boden och att man gärna kommer tillbaka.

Eller följande förhoppningsvis sanna historia.

Innan avfärd så har motståndarlaget skräckslaget följt väderprognoserna och funderar på vad man skall ha på sig.

Man kliver ut bakre utgången på Kallax och möts av minus 27 samt 12 sekundmeters vind med yrsnö.
10 st spelare har inte hunnit sätta på sig mössa och vantar vilket gör att dom börjar frysa direkt.

Man börjar direkt vid bandet att slita upp sina väskor för att ta på en extra tröja. Resan med buss börjar med att man skriker åt varandra att snabba på när man skall ombord. Färgupplevelsen är vit och grått där det vita står för snöröken på väg 97 och det gråa står för solnedgången som redan är på väg att ske.

Promenaden blir kort och intensiv i kylan med blåst, snödrev och massor med kraftutryck kring dom galna ledarna som har tvingat ut dom på promenaden upp till matstället. Ev fönstershopping ställs in blixtsnabbt och huttrande försöker man äta sin lunch. Orutinen hos ledarna gör att denna promenad måste genomföras ytterligare tre gånger pga. att man har beställt middag på samma ställe och bussen hämta på Hildursborg samt att man måste ju gå tillbaka innan match.

Redan efter första tor promenaden så idiotförklaras ledarna och ett krismöte måste ske direkt innan match. Fullt fokus ligger nu på att inte frysa något mer med krav på taxi till middagen och bussen skall komma till matstället. Matchutgången vet man ju inget om men på väg ut från Hildursborg så har ett antal tjejer tappat minnet och går ut
med blött hår. Konsekvensen blir att punken har fått nya fans och håret står fruset åt alla håll. Givetvis så har alla spelare sina mössor och vantar i väskan och kaos bryter ut när alla skall öppna väskorna i bussen som är för nitton personer.

Allt återupprepar sig vid hemfärden med en skillnad att nu är det becksvart och 34 minusgrader vilket gör att bakre ingången och snöyran blir den sista stöten och man lovar att aldrig mer utsätta sig för detta. Vid hemkomsten så sprids detta och lagen börjar oroa sig veckor innan för vintertrippen till Boden.

Så nu är frågan för oss alla var håller vinterhelvetet hus.
Vi vill åter till det vi är van med.